Torsdag 8:e November 2018
Den här dagen började riktigt spännande.
Går upp och släpper ut hundarna, släpar mig till toaletten. Trycker på lysknappen, inget händer. Men okej, den brukar kunna vara lite långsam.. vänta nu, inte såhär långsam..
Vet ni hur smidigt det är att byta stomibandage och duscha i mörker? Inte alls smidigt..
Ovanpå detta så visar det sig att vi har inget vatten. Som tur är brukar jag alltid slå på vattnet i duschen en stund innan jag går in då det kan ta en stund att bli varmt. särskilt på morgonen.
Så, jag slår på vattnet och börjar avlägsna överkanten på stomibandaget.
Tycker att det verkar vara lite dålig fart på vattnet i duschen, vred jag på kranen så lite? Sticker in handen och vrider upp ordentligt, då hostar det till och sen kommer det inte en droppe till.
FAN! Bara att hämta tejpen och tejpa fast överkanten på bandagen och tacka min lyckliga stjärna att jag inte hunnit ta av det helt.
Så jag får helt enkelt äta lite frukost medans jag väntar på att vattnet ska återvända. Gissningsvis har det något att göra med att de grävt upp tvärs över gatan hos grannarna.
Lagom när jag är färdig med frukosten återkommer vattnet och äntligen får jag famla in i mörkret och återgå till den normala rutinen.
Lyckas på något sätt få både av bandaget och duscha (utan att slå ihjäl mig, lyckades bara drämma i tån lite granna), allt i skenet av ficklampan på min mobil som inte lyser upp speciellt mycket.
När det nya stomibandaget skulle på fick det bli hallspegeln, där gick min gräns för hur spännande morgonen fick vara..
Idag provade jag ännu en sorts stomibandage. Sitter inte bra det heller. Med två bomeranger och sen extra tejp har det dock hållt hela dagen.. Men det blir nummer 3 som inte fungerar.
Men än ger vi inte upp hoppet, imorgon provar jag modell nummer 4.
Gick en lite längre sväng med hundarna i det gråmulna vädret, de var pigga och glada som vanligt och tyckte om att vi tog en annan väg än den vi brukar. Många nya dofter!
Imorgon blir det samtal till dietisten igen och sen tänkte jag försöka få tag på någon som kanske vet om det ligger långt fram i planeringen att jag ska få ett samtal med kirurgen som opererade mig. Det har ju varit snack om det ända sedan jag lämnade sjukhuset men det verkar dra ut på tiden.
Men det ska jag inte fundera mer över just nu, för nu ska jag försöka sova.
Kram Sofia